Hemavan 27-29/3

Klockan visar tjugo minuter över sju, torkar sömnen ur ögonen och inser att blåsan spränger. Öppnar upp sovsäcken och kränger mig ur tältet. Himlen är klarblå och sköna vårvindar möter mig när jag rätar upp min sovstela kropp. En bra dag i fjällen minst sagt och helt utan överdrifter. Både SMHI och yr.no hade fel, men vem ska man nu lita på.

Lite senare dånar köket, kaffevatten värms och frukosten slinker ner. Blickar mot backarna i Hemavan och på håll kan vi se hur liftarna gått igång. Små svarta prickar susar ner i backarna. Konstigt liftarna är igång och klockan är bara strax efter åtta??!!

Vi bestämmer oss för att nöta i backarna och eventuellt hitta lite skön skogsåkning varefter solen smälter nattskaren. Åkningen är bra och snön är lite lagom slaskig i skogen. Ack, denna ljuva svenska vårvinter. Dagen går fort och vi står lite frågande när liftpersonalen börjar på att plocka ihop kring liften redan vid halvtre??!!

Sista åket ner mot bilen vid Centrumhuset. Backarna står tomma och allt känns avslaget. Märkligt klockan är bara tio i tre och förresten går klockan på Centrumhusets gavel en timma före. Slappt att inte ställa om till vintertid tänker jag. Transporten hem börjar som vi planerat vid tre. Men varför slutade alla åka så tidigt??!!

Hemåt via Skellefteå för att släppa av Jakob. Vägarna är bara och resan känns ganska behaglig. Ett snabbt stopp i Lycksele och sedan Skellefteå. Jakob lastar ur och jag styr kosan mot mer bebodda trakter. Någonstans mellan våra grannstäder slår jag om till radion för att lyssna på nyheterna. Nyheterna startar och klockslaget meddelas. "Det här är P3 och klockan är 22". Märkligt sa hon fel eller hörde jag fel??!!

Väl hemma slår jag på TV:n, en snabb titt på text-tv, klockan visar tjugo över elva. Vad i hel........
Poletten faller ner och de små hintarna vi fått under hela dagen faller på plats, SOMMARTID!!!!!!

Snart vankas det två veckors toppturande i vårt kära grannland - Lev och må!

Borgafjäll 15-20 mars

Vilket jobb man har! Fem dagar i Borgafjälls tvåtaktsosande fjällvärld är som en lisa för själen. Får man dessutom tillbringa denna tid med ytterst sympatiska elever som på det stora hela kämpar sig framåt i livet med motvind, bakhalt och skavande ryggsäck bara för längtan att få övernatta i en bivack är resan fulländad.

Söndagkväll anländer en samling förväntansfulla till campingen Idet. Inpackning i stugorna, en kort genomgång vad som gäller för bivackturen som går av stapeln måndag till tisdag och sedan i säng. Väckaren ringer, solen skiner och temperaturen är på några minusgrader. Inget bra utbildningsväder, men en perfekt dag för en fjälltur. Ut ur stugorna ramlar ryggsäckar större än de som ska bära, under ryggsäckarna sticker ett par skidor fram. Är alla klara? Har någon glömt något? Vem börjar på att leda? Frågorna är många, men avvtar i takt med att ledet, sakta men säkert, börjar sin färd upp mot ravinen nedanför Klöverfjället.

Hälsa och idrottstvåor på väg

Väl framme har vädrets makter visat vem som bestämmer. Blåsten har tilltagit och sikten är ibland lika med noll. Spadarna åker fram och ivriga elever skottar sig in i drivan. De som inte skottar smälter snö och fixar mat för att serva de som skottar. Alla i gruppen behövs och jag tror att de flesta känner lättnad vart efter bivacken börjar bli färdig så man kommer i skydd från vinden.

Grävandet har börjat....

....bivackerna tar form.....

.....till sist kan grupperna krypa in.

Morgonen efter möter man elever med blandade känslor för bivackboende. Några har sovit bra, andra har sovit mindre bra och några har inte sovit alls. Men gemensamt är att alla vill hem till dusch och stuga. Ingen av eleverna ville dock ha denna upplevelse ogjord. En bra erfarenhet var nog det allmänna omdömet från de flesta.

Resten av veckan tillbringades med praktiska redovisningar i ledarskap. Vi fick vara med om allt från skidlektioner för barn till lektioner för turister som aldrig sett snö. Eleverna löste uppgifterna med den äran, men de längtade nog mest efter de fria eftermiddagarna där de kunde nöta sina kortsvängar eller frontflippar.

Ska avsluta med några visdomsord som passar alla - lev och må!

För övrigt, kan ingen skicka kärringen Marie Douglas till Robinson ön för att aldrig återvända. Spenderar man 430 600 kr på lyx i veckan, och man ska få 347 miljoner vid skilsmässa, men kräver en miljard av sitt ex, för att 347 miljoner "bara" räcker i 16 år kan man lika gärna bli ett med ett träsk i mina ögon.

Umeå 12/3

Jaha, det var det! Luleå ute ur slutspelet, får rikta blickarna mot de andra lagen som håller norrlandsfönstret öppet. Slutspelet blir av någon anledning, som inte är outgrundlig, helt ointressant när kvarvarande lag heter Frölunda, Linköping eller ännu värre Färjestad. Färjestad, laget som bara kan gillas av infödda värmlänningar med alldeles för mycket motorolja i venerna.

Vecka 12 närmar sig, det vill säga veckan då vi åker till Borgafjäll med våra Hälsa och idrottselever. Planering är i full gång och som det känns kommer vi att få en mycket bra vecka. Hoppas bara vädret håller sig på vår sida. I alla fall för bivackturen som är planerad måndag till tisdag. Att sova över i bivacken är inget krav, men samtliga elever har meddelat att de kommer att göra ett försök, mycket kul.

Resten av veckan kommer att vara vikt för praktiska redovisningar som ingår i kursen pedagogiskt ledarskap samt andra vinteraktiviteter. Vi kommer att bo på campingen, inhysta i fyra av deras stugor. Så om ni ser en klass med tre tålmodiga lärare är det förmodligen vi, John Bauergymnasiet i Umeå.

Lev och må!

Umeå 8/3

11 skiddagar senare med illaluktande underställ, sockar och pjäxor sitter man i sin lägenhet i Umeå och undrar var tiden tog vägen. Kan bara konstatera att den går fort när man har roligt. Har haft två fantastiskt lätta och bra veckor. Sammanfattar man dessa veckor blir det kort något åt det här hållet.

Vecka 1, Hemavan: Bra skidåkning, kallt och klart väder, lätt att hitta nya spår.
Vecka 2, Kittelfjäll: Bra skidåkning, mulet och dålig sikt, uppåkt.

Det här är ju i ärlighetens namn två helt skilda skidorter trots att det bara skiljer några dalgångar mellan dessa. Hur man än vrider och vänder på begreppen så kommer alltid pulsen att slå lite extra för Kittelfjäll. Mest för att skidåkningen är mer varierande och på andra sätt mer utmanande än den i Hemavan. Nu pratar jag om skidåkning i liftsystemet. Pratar vi toppturer så skulle jag vilja påstå att Hemavan har en liten ledning, mest för tillgängligheten till många och bra toppar.

Lev och må!

Kittelfjäll 5/3

Ett tungt lock av moln verkar ha placerat sig över Marsfjällen. Även om åkningen är bra så vore det trevligt med bättre sikt, framförallt ovanför trädgränsen. Dagarna går lite för fort fram och än har det inte varit väder för några toppturer i området. Hade hoppats på att hinna gå någon tur innan jag åker hem på söndag. Får se vad morgondagen har att bjuda på. Kanske en tur in i skalet i Grönfjäll blir aktuellt om molnen lättar.
Ska åka en del med familjen Eriksson/Brännström kommande dagar. Ryktet säger att lillebror Eriksson åker bräda, nåväl, det får väl gå an. Man får väl ha tålamod och översende för dessa människor............=).

Lev och må!

Kittelfjäll 3/3

Lågt i tak, lite snöflister och flatljus var vad som mötte mig och alla andra i morse när jag klev ur bilen för ännu en dag på skidor. Skogen brukar vara ett säkert kort i dessa förhållanden, men faktum är molnen ligger så lågt att det var svårt att se kontrasterna där med. Tråkigt!
Ingen rolig dag och fikarasterna tenderar att bli många och långa. Ska man ta det lugnt eller vara lite småsjuk är detta en bra dag att göra det på. Tror att längdskidorna blir ett bra alternativ i eftermiddag. Om det inte klarnar vill säga.
Nä, nu tror jag på en påtår!!

Lev och må!

Kittelfjäll 2/3

.........igår Hemavan, idag Kittelfjäll. Livet är rättvist för den som håller sig ifrån ett otuktigt leverne=).

Sportlov i fjällen, långa liftköer och uppåkta nerfarter, trodde vi när vi vaknade i morse. Faktum är att det inte på något sätt är FÖR mycket människor och orörd snö går fortfarande att finna.
Började dagen med några åk borta vid den nya liften. Ankelhög nysnö gjorde åkandet mjukt och behagligt, även om det var uppåkt under. Strax före lunch hamnade vi borta vid Björnfällan och sin vana trogen så var det inte många som hittat hit. Fortsatte harva vid hotellliften resten av dagen.
En bra dag ur en skidåkares ögon. Skulle ändå inte göra ont om det kom lite snö. Är det för mycket begärt med en natts kräksnöande. Nåväl, vi kanske inte ska gnälla, tillvaron är trots allt ganska bra.
Jag och Johan ska nu i skrivande stund våldgästa några kompisar som bor i stugorna nere vid hotellet. Ryktet om semlor slet oss från tv-soffan i Grönfjäll, eller var det att vi glömde hela lunchryggsäcken uppe vid annexet som gjorde att vi hamnade i partymeckats Kittelfjäll måndagkväll.